Värmekällor Tips på energibesparingar Värmepumpar bergvärme solvärmepump solceller och isolering

Fördelarna med att installera fjärrvärme i huset är många. Några av de största av dem är att man konstant har det varmt och skönt i huset, att man har obegränsat med varmvatten i kranarna, att det är enkelt och inte kräver något underhåll samt att det är miljövänligt och förhållandevis billigt.

Förutsatt att man bor relativt nära ett fjärrvärmenät är detta system ett mycket enkelt och bekvämt sätt att värma upp huset. I dagsläget finns fjärrvärme tillgängligt i 270 av Sveriges 290 kommuner och då i stort sätt på alla orter med mer än 10 000 invånare. Dock är det huvudsakligen flerbostadshus, butiks- och kontorslokaler, industrier, skolor och sjukhus som nyttjar fjärrvärme. Av alla småhus är det bara 11 procent som nyttjar denna form av uppvärmning.
En av de kommuner i landet där fjärrvärme nått störst framgång är Västerås. Inte mindre än 90 procent av husen i tätorten värms upp med fjärrvärme.
– Det var på 60- och 70-talen som den stora utbyggnaden skedde, säger en anställd på Mälarenergi. Mälarenergi har försörjt Västerås kommun med fjärrvärme ända sedan 1954. Nu är det inte riktigt samma ökning men visst ansluter vi fortfarande.
Siffror visar att det årligen är 12-14 000 hushåll som ansluter sig till fjärrvärme och utvecklingen håller stadigt i sig.
Totalt sett är det 50 TWh fjärrvärme som produceras, detta är jämförbart med vattenkraften som producerar 65 Twh.

Bränslet
Att fördelarna med fjärrvärme är många råder det knappast några tvivel om. Värmen levereras från en central anläggning med miljövänlig förbränning, istället för att man ska ha sin egen uppvärmning genom exempelvis en olje- eller elpanna. Vattnet värms upp i den centrala anläggningen som sedan pumpar ut det till de anslutna hushållen i ett välisolerat rörsystem. Beroende på vad det aktuella fjärrvärmeverket eldar med varierar sätten som vattnet hettas upp med. Systemet är mycket flexibelt så vad de i sin tur eldar med beror på de lokala förutsättningarna.
– Vi har provat med lite av varje, säger en talesman för Mälarenergi. En gång försökte vi elda med olivkärnor från Grekland, men det funkade inte så bra. I dag använder vi mest med flis, bark och spån.
Fjärrvärme är mycket bra på det sättet att systemet tar till vara på resurser som annars skulle ha gått förlorade. Bränslet i verken är oftast spillvärme från industrier, restprodukter från skogsbruk såsom grenar, ris och bark. Även brännbara sopor samt spån och virkesrester från träindustrin kommer till användning inom fjärrvärmeverken.
I Sverige kan temperaturen falla mycket snabbt under vinterhalvåret. I sådana fall måste man kunna öka värmeproduktionen på mycket kort tid och då används olja. Närmare tio procent av värmeproduktionen i Sveriges fjärrvärmeverk sker idag med hjälp av olja.
– Hur mycket olja man måste använda varierar från kommun till kommun, beroende på hur stort fjärrvärmeverket är. I Västerås använder vi tallbecksolja, en restprodukt vid papperstillverkning, och kol när det är riktigt, riktigt kallt. Totalt blir topplasten ungefär fyra-fem procent varje år.
Fjärrvärmerören dras på samma sätt som de kommunala vattenledningarna, alltså från de centrala ledningarna i gatan.
Om man redan har ett vattenburet radiatorsystem, alltså vanliga varmvattenelement är det mycket enkelt att installera en fjärrvärmecentral med värmeväxlare. Fjärrvärmecentralen tar inte mer plats än ett vanligt badrumsskåp och placeras där fjärrvärmerören kommer in i huset, för att ta så lite plats som möjligt. De som bytt ut sin el- eller oljepanna mot en värmepump vet att det helt plötsligt blir mycket plats över i källaren när inga stora pannor längre behövs.
Fjärrvärmevattnet håller en temperatur om cirka 70 till 100 grader när det kommer in i huset, beroende på vilken årstid det är. Fjärrvärmevattnet värmer sedan upp vattnet i radiatorerna och tappvarmvattnet. Med andra ord är det inte fjärrvärmevattnet som går ut i varmvattenkranen och elementen, den värmer endast upp det befintliga vattnet. Värmeväxlarens uppgift är att fördela vattnet till rätt ställe samt att se till så det håller optimal temperatur.
Viktigt att komma ihåg är att fjärrvärme inte fungerar om man har direktverkande el, i sådana fall måste man byta ut elradiatorerna mot vattenburna.

Underhåll
Husägare som valt att satsa på fjärrvärme behöver inte oroa sig för eventuellt underhåll av systemet. Allt arbete och underhåll sköts på plats i fjärrvärmeverket. Värmeväxlaren i hushållet ställs in efter vilken temperatur den boende vill ha och dessa inställningar ändras inte, förutsatt att husägaren inte önskar andra temperaturer.
– Värmeväxlarna behöver inte mycket underhåll och har lång hållbarhet. Vi stöter ibland på fungerande apparater som sattes in på 50-talet, säger talesmannen.

Kostnad
Systemet måste vara lönsamt åt båda håll. Av den anledningen får inte huset ligga på för långt avstånd från fjärrvärmenätet. Exempelvis bör en enskild villa inte ligga längre bort än 100 meter från nätet för att kunna anslutas till fjärrvärme. Ett radhusområde kan dra fjärrvärmen till en större central som sedan kan leverera varmvatten till de anslutna husen.
– Normalt kostar det 30-40 000 för en småhusägare att ansluta sig till fjärrvärme, säger en handläggare på Svensk Fjärrvärme som är fjärrvärmeleverantörernas branschorganisation. Det inkluderar allt, rör, värmeväxlare och moms.
Svensk Fjärrvärme har just nu ett nära samarbete med Energimyndigheten. Samarbetet går ut på att få ner kostnaderna så att anslutningen till småhus ska bli billigare. Målet är att fjärrvärmebolagens kostnad ska ha sjunkit med 40 procent innan projektet avslutas.
– Meningen är att den kostnadssänkningen också ska komma småhusägarna tillgodo, säger han.

Prissättning
Det är många faktorer som spelar in i prissättningen för fjärrvärme. Några av dessa faktorer är var man bor, hur stort det aktuella fjärrvärmeverket är och vad de sedan eldar med.
Exempelvis kan ett litet fjärrvärmeverk behöva komplettera eldningen med olja vid kraftigt temperaturfall vilket ökar priset markant. Ett annat fjärrvärmeverk har kanske sådan tur att det ligger nära stora industrier och kan därmed utnyttja deras överskottsvärme, vilket på så sätt sänker deras kostnader. Andra verk har kanske oturen att ligga på en ort som saknar såväl industrier och avfallsprodukter, de måste i sådant fall köpa in bränsle från andra orter.
Svensk Fjärrvärme för noggrann statistik som är rikstäckande. Den innehåller även genomsnittspriser.
– Snittspriset per kilowattimme är 66 öre inklusive moms men det varierar stort inom landet, säger Svensk Fjärrvärme. Just nu ligger Luleå lägst med 38 öre per kilowattimme, medan Stockholm ligger bland de högsta med 84 öre.
– Fjärrvärmepriset har visserligen ökat under de senaste åren men det har å andra sidan priset på el och olja även gjort, påpekar han.
– När priset på el, olja och biobränsle stiger påverkar det även priset på fjärrvärme.
Fjärrvärmepriset ligger trots allt ändå lägre än andra alternativ och dessutom ökar det inte lika kraftigt som de andra.
Till nackdelarna med fjärrvärme hör att man inte har möjlighet att påverka valet av leverantör. Man får helt enkelt nöja sig med det fjärrvärmeverk som finns i kommunen och därmed det bränsle som används.

Enligt en talesman för Svensk Fjärrvärme är fjärrvärme ett bra och långsiktigt alternativ för småhusägare.
– Fjärrvärme är väldigt flexibelt, säger han. Om förutsättningarna förändras, till exempel att nya, mer effektiva bränsleformer tillkommer, kan vi enkelt anpassa oss till det. Fördelen är att vi bara behöver göra det på ett ställe, på fjärrvärmeverket.
– Förändringarna påverkar aldrig villaägarna, de får fortfarande samma goda, miljövänliga värme in i huset.