Jordvärmepump gjorde huset energisnålt
Med hjälp av en jordvärmepump och ägarnas gemensamma intresse för miljö och ny teknik skapades ett hus som ligger i framkant vad gäller energiförbrukning. På några års sikt räknar Bert och Eva Blom med att vara helt självförsörjande på el.
Bert och Eva Blom projekterade sitt hus helt på egen hand, men ansåg dock att de behövde extern hjälp för att utvärdera alla frågor kring materialval och installationer i huset. De anlitade därför ett byggföretag för jobbet att göra en energibalansberäkning. På så sätt fick man en fullständig överblick över husets konstruktion och totala energiåtgång.
- Vi fick hjälp att testa olika byggtekniska idéer vi hade för att se vilken effekt saker som en viss isoleringstjocklek eller ett visst u-värde på fönstren skulle få på energiförbrukningen. Han räknade också på om en viss investering olika värmesystem skulle löna sig. Det kostade runt 10 000 kr plus lite pengar för strötimmar i efterhand, berättar Bert.
Det var väl investerade pengar. Nu har de fullständig kontroll på varenda liten detalj i husets klimatskal och samtliga installationer. I byggföretagets uppdrag ingick även att göra så kallade livscykelanalyser på alla genomförda och planerade investeringar.
Huset är extremt energioptimerat och paret Blom har sett till samtliga förekommande trygghetsaspekter i bygget. Driftsekonomiskt kommer det att bli lång återbetalningstid på de sista energiförbättrande åtgärderna, men husets miljöbelastning blir ändå ganska liten.
I de hermetiskt täta väggarna sitter inte mindre än 38 centimeter isolering.
- Vi simulerade isoleringstjocklekar på mellan 35-45 centimeter och kom fram till att 38 centimeter var optimalt för våra väggar. I taket har vi drygt 50 centimeter och i plattan 30 centimeter cellplast, berättar Bert.
Som källa för uppvärmningen fastnade de för alternativet med en kombinerad sol- och jordvärmepump med 12 kvadratmeter solfångare. Grejen är att för varje köpt kilowattimme får Bloms ut sju nya med värmepumpens försorg. Det höga COP-värdet uppnås på så sätt att solfångarna under vår-, sommar- och höstmånaderna förvärmer en speciell vätska innan den går vidare in i värmepumpen. Varje grad man höjer temperaturen i värmepumpen resulterar i en ökning av effektiviteten med 10 procent.
- Bara solfångarna ger ca 4500 kilowattimmar per år, en investering som är återbetald inom 6-8 år baserat på dagens elpriser, berättar Bert.
Det ventilationssystem man slutligen valde är baserat på mekanisk från- och tilluft med återvinning, så kallad FTX-ventilation. Det är ett ventilationssystem som i sanning kräver ett närmast hermetiskt tätt hus. Men Bert hade redan bestämt sig på förhand; huset skulle byggas inte bara välisolerat utan också extremt tätt för att man på så sätt skulle kunna återvinna frånluften på ett optimalt sätt.
- Jag läste in mig på hur diffusionsspärren sätts med skarvarna omlott, berättar han.
De färdigbyggda väggelementen kom från en hustillverkare som var flexibel nog att kunna uppfylla alla stränga krav som Bloms hade gällande husets konstruktion.
Bert var minst sagt petig och såg exempelvis till så att snickarna lade skarvarna omlott 2 meter och dubbeltejpade med specialtejp för att på så sätt försäkra sig om hundraprocentig täthet. När bygget började bli klart gick man ett extra varv för att kontrollera vartenda litet hål och tejpade för att säkerställa att det skulle vara helt tätt ända ner mot plattan runt hela huset.
- Det gick visserligen åt 150 silikontuber och 3 kilometer specialtejp men om vi gör en livscykelanalys och slår ut den kostnaden på 50 år så tjänar vi in den snabbt.
Man drevade och tätade runt fönster och dörrar för att uppnå önskad effekt. En avslutande provtryckning kunde sedan slå fast att det nybyggda huset var hundraprocentigt tätt. Det blev till sist ett extremt tätt hus som lämpade sig väl för FTX-ventilationen, ett system som återvinner 87 procent av värmen i frånluften som lämnar huset.
Alla fönster i huset har ett U-värde på 0,9. Inledningsvis provade man fönster med värden på mellan 0,7 upp till 1,3 innan man slutgiltigt bestämde sig. 90 procent av fönstren är till yttermera visso placerade i söderläge för att kunna tillvarata värmen från solstrålningen maximalt.
Grunden är en så kallad U-min grund med en bruten köldbrygga som ger låga energiförluster i kantbalken jämfört med ordinära L-element.
Huset ligger i den norra klimatzonen I, där årsmedeltemperaturen endast är 2 plusgrader. I februari 2009 skärpte Boverket sina krav på energiförbrukningen till 95 kilowattimmar per kvadratmeter och år för alla nybyggda hus i klimatzon I. Vid tiden för äkta paret Bloms nybygge fick ett nybyggt småhus som använder el för uppvärmning maximalt förbruka 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Huset uppfyller alla både gamla och nya krav på energiförbrukningen med råge. Enligt de initiala beräkningarna skulle deras hus förbruka 30 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Bert har studerat husets energiförbrukning mycket noga sedan de flyttade in där.
- Efter ungefär ett års drift av huset förbrukar vi 34 kilowattimmar per kvadratmeter och år, berättar han stolt.
Makarnas envetna arbete med projekteringen gav utdelning. Huset har nämligen en extremt låg energiförbrukning. Ett genomsnittligt småhus förbrukar ungefär fem gånger så mycket.
Som grädde på moset har paret Blom i dagsläget allvarliga planer på att tillsammans med några grannar införskaffa ett eget vindkraftverk. Då blir deras hus helt självförsörjande på el.
