Kan jordvärme sänka kostnaden

Tilläggisolering av vindbjälklaget och trimning av bergvärmesystemet, det är receptet som kommer få villaägaren Mathias Lager att spara tusenlappar varje år. Den slutsatsen drar en energikonsult efter att ha energideklarerat den 40-talsvilla utanför Uppsala som Mathias nyligen köpt.

Numera säger lagen att alla fastigheter som byggs eller säljs måste ha en energideklaration. Detta är främst för att främja energibesparande åtgärder i Sverige samt att spara in pengar och värna om miljön.
Ända sedan den nya lagen klubbades igenom har energikonsulter landet runt haft mycket att stå i. Detta gäller även konsulterna i Uppland som energideklarerar två-tre hus i veckan, då främst redan sålda villor.
- För säljarens del är det bättre att beställa energideklarationen i god tid i förväg, då kan man i många fall genomföra åtgärder som höjer husets försäljningsvärde, framhåller en energikonsult som tillfrågades.
Mathias nyinköpta enplansvilla såg sina första dagar år 1947 och är på 86 kvadratmeter, men villan har även en inredd källare som inte är dokumenterad. Energikonsulten i det här fallet kan då snabbt konstatera att detta är orsaken till att villan har en relativt hög energiförbrukning i förhållande till husets storlek. Villan värms upp med en gaspanna som de senaste 12 månaderna har förbrukat mer än 20 000 kWh värme, varav 2500 kWh har använts för varmvattenberedning. Elförbrukningen ligger på lite drygt 11 000 kWh.
Energikonsulten räknar lite snabbt ut att om boytan är på 172 kvadratmeter blir husets energiprestanda 140 kWh/kvm per år.
- Siffran ligger enligt Boverkets statistik inom normalintervallet för motsvarande hus i Sydsverige, konstaterar han.
Dock finns det en hel del åtgärder som kan förbättra energiprestandan i huset. Dels finns det omfattande åtgärder och dels smärre sådana. Ett steg mot bättre energiprestanda som gynnar plånboken såväl som miljön är att rengöra de gamla radiatorventilerna i elementen och att byta ut gamla termostater mot nya.
- Termostater håller i allmänhet i 10-15 år, sen blir de tröga och slutar fungera. Jag rekommenderar att du sätter in nya termostater, helst digitala. De är effektiva och betalar sig snabbt.
Mathias 40-talsvilla har nya, välisolerade tvåglasfönster. Detta har energikonsulten inte något att anmärka på. I fall då villaägare har äldre fönster brukar han anmärka och ge rådet att i första hand täta och i andra hand byta ut.
- Det mest kostnadseffektiva är att byta gamla tätlister. Om man har kopplade fönster är det viktigt med en dammtätlist. Att sätta in helt nya energifönster är däremot nästan aldrig lönsamt, skillnaden mellan ett tvåglasfönster och ett treglasfönster är inte tillräckligt stor.
När energikonsulten nått köket konstaterar han att frånluftskanalen saknas och både i sovrummet och vardagsrummet är tilluftsventilerna helt bortmonterade och även övermålade.
- Hus med självdragsventilation har i allmänhet för dålig ventilation och med igensatta ventiler försämras inomhusklimatet ännu mer. Jag föreslår, för hälsans skull, att du tar upp tilluftsventiler i samtliga rum.
Nästa anhalt är vinden där det krävs en ficklampa för att kunna utföra inspektionen på bästa sätt. Väl uppe på vinden konstaterar han att vindbjälklaget är isolerat med kutterspån ovanpå en förhållandevis nylagd plastångspärr. En mätsticka utvisar att kutterspånet är cirka 15 cm djupt. Det motsvarar ungefär 7 cm mineralullsisolering, vilket är på tok för lite, fastslår han.
- Jag föreslår att du ersätter kutterspånen med modern isolering. Med 40 cm lösull sparar du närmare 4000 kWh per år, räknar energikonsulten ut.
Sedan bär det av ner mot den inredda källaren. Där står en relativt ny naturgaspanna som förser huset med värme.
- I det här läget är det inte kostnadseffektivt att byta värmesystem. Men personligen skulle jag nog valt ett miljövänligare system med förnybar energi, exempelvis en pelletspanna, värmepump via bergvärme.
Han vet att man som ny husägare inte kan sätta sig in i allt teknisk på en gång, men att det är viktigt att känna till sin egen anläggning. Därav ger han Mathias rådet att fördjupa sig så mycket det går inom husets värmesystem. Med noggrann intrimning av framledningstemperaturen, det vill säga värmen på vattnet som transporteras från pannan till radiatorerna, går det att spara en hel del pengar.
- Man anpassar värmen i relation till utomhustemperaturen efter en kurva så att man får så optimal inhomhustemperatur som möjligt. Alla hus har olika förutsättningar, så man får prova att justera kurvan vid olika väderförhållanden tills man hittar en bra balans. Det kräver lite tid och intresse, men det är en åtgärd som både lönar sig och ger bättre komfort i huset.


En sak som är viktig att tänka på som villaägare är att det inte enbart är husets värmesystem och klimatskal som påverkar energikostnaderna. Det är i hög grad upp till de boende i huset att ändra sina energivanor. Många människor är bekväma och låter därmed TV, datorer och lampor stå på helt i onödan.
- Stora platt-tv och stationära datorer är rejäla elslukare. En större tv som ständigt är igång kan dra uppemot 1500 kWh om året och med flera datorer i hushållet som alltid är påslagna kan förbrukningen hamna uppemot 3000 kWh per år. Med bättre eldisciplin finns här ytterligare tusenlappar att spara.
Mathias medger att ”familjens många tv-apparater brukar stå på dagarna i ända”. Det ska det bli ändring på nu, säger han.
Mathias får frågan om han kommer följa de rekommendationer han fått av energikonsulten i energideklarationen.
- Ja, termostaterna ska jag byta och även ventilationen känns viktig att förbättra. Däremot avvaktar jag med tilläggsisolering. Just nu har vi mycket annat att ordna med i vårt nya hus, säger han.
Förslagen i energideklarationen löd följande:
*Styr- och reglerteknik: Rengöring av radiatorventiler och utbyte av termostater till digitala dito. Trimning av framledningstemperaturen för optimal drift vid olika väderförhållande. Minskad energianvändning: 1745 kWh/år.
*Byggnadsteknik: Tilläggsisolering av vindsbjälklag 40 cm. Minskad energianvändning: 3832 kWh/år.
*Rekommendation för bättre inomhusklimat: frånluftskanal i kök och tilluftsventiler i vardagsrum och sovrum.

By Lena Nilsson on 16 april 2010