Kostnad för att elda med ved
Det finns mycket att tänka på för den som funderar på att komplettera sitt vanliga värmesystem med en eldstad. Ett grundtips är att först prata med kommunen och en sotare i god tid innan man sätter planerna i verket och sedan lära sig att elda på rätt sätt.
Vad är det allra viktigaste man bör tänka på när man ska sätta in en eldstad? Denna och ett gäng andra frågor svarar VVS-konsulten Anton Rasmusson på i denna artikel.
- Det absolut viktigaste är att du börjar med att kontakta stadsbyggnadskontoret och skorstensfejarmästaren, för att diskutera din planerade eldstad. Gå igenom ditt hus och lokala förutsättningar, innan du börjar planera vilken eldstad du ska välja. Finns skorsten? Hurdan skorsten ska du ha? Tål din grund tyngden från eldstaden, eller måste grunden förstärkas? Kan eldstaden placeras där du har tänkt dig ur brandsäkerhetssynpunkt? Det finns olika regler för olika typer av spisar. Många kommuner kräver bygganmälan för att installera en eldstad och bygglov om du också ska bygga skorsten. I vissa tätbebyggda områden får man inte ens elda med ved, säger Anton.
- Jag har varit med om när man glatt installerat sin eldstad, utan att kontakta kommunen. Sedan visade det sig att man inte får elda i området. Den tjusiga öppna spisen har sedan fått användas till att elda värmeljus i, berättar Rasmusson . Det är bra att informera sotaren om dina planer redan från början. Om du ansluter eldstaden till en befintlig skorstensstock, kanske den måste tätas och provtryckas. När eldstaden är installerad och klar, ska sotaren också besiktiga och godkänna den innan du börjar elda.
En annan fråga som är viktig att tänka på är att man ska ta förbränningsluften utifrån, ur en egen kanal. Annars förlorar man den mesta värmen som spisen producerar. Elden använder i sådana fall redan uppvärmd rumsluft för att kunna brinna.
Kombinationen eldstad och radiatorer gör ett redan stort problem mycket större. Radiatorerna blir nämligen kalla och tuffar igång när brasan använder den redan varma inomhusluften. Värmetillskottet går då helt förlorat. Man undviker detta problem genom att använda sig av golvvärme som inte reagerar på brasan. Men glöm för allt smör i hela Småland inte bort att förbränningsluften ovillkorligen ska tas utifrån i alla fall.
Att elda kontinuerligt är alltid bra. Om du gör det, hinner nämligen värmesystemet vänja sig vid eldstadens värmetillskott och din energiförbrukning kan därmed minska.
- Överhuvudtaget är eldningskunskapen avgörande för hur stor verkningsgrad din eldstad får. Du kan få en dålig verkningsgrad för att du inte kan elda, säger Anders
Se till att elda med rätt ved. Ved av lövträd är det som gäller vid all eldning. Den ska också vara torkad i två år för att du ska få ut maximal effekt. Du bör även justera in rätt luftmängd. Kaminen eller eldstaden ska ha två spjäll, ett för skorstenen och det andra för förbränningsluften.
- Här tycker jag att man ska be om undervisning från spisleverantören. Till exempel ska du ställa spjället på ett visst sätt när du börjar elda och stänga det successivt. Det är viktigt att inte pyrelda, som gör att farliga ämnen bildas i röken.
Det finns numera ett jättestort sortiment av olika spisar och kaminer. En person som är mycket duktig inom detta yrke berättar mer om olika eldstäder och hur mycket det kostar.
- En spis ska vara typ- och miljögodkänd för att sotaren ska låta dig elda i den, berättar han. Jag har stött på människor som tyckt att de gjort ett kap när de har hittat en billig spis i Tyskland, Polen eller Danmark. Problemet är bara att de här spisarna inte är typgodkända i Sverige, och då får du inte elda i dem.
De som har till uppgift att miljö- och typgodkänna spisar och kaminer i vårt land är SITAC, SP och Swedcert. De testar att spisarna och kaminerna håller sig inom de bestämda gränsvärdena. Gränsvärdet och spisens så kallade nettoverkningsgrad hänger ihop som ler och långhalm. En högre verkningsgrad ger bättre förbränning vilket betyder att huset kan värmas betydligt effektivare.
Vilken spis kunderna väljer beror på verkningsgraden, priset, utseendet och vilka förutsättningar som finns i huset, berättar personen
Så här ser prisbilden ut för olika typer av eldstäder:
- Köksspisar 8 000 – 10 000 kr
- Öppen spis som muras i block 20 000 – 60 000 kr
- Spisinsats 6 900 – 12 000 kr
- Gjutjärnskamin 5 900 – 20 000 kr
- Plåtkamin 15 000 – 35 000 kr
- Kakelugn 45 000 – 50 000 kr
Priserna på spisar och kaminer är hämtade från Vedkraft och gäller utan tillkommande kostnader för installation och skorsten. Vänd dig till en murare om du vill mura en öppen spis och sätta in en insats.
Hos återförsäljare av spisar och kaminer kan du också köpa skorstenar, alltifrån en vanlig plåtskorsten till en skorsten som man bygger ihop med block. Hos Vedkraft kostar en plåtskorsten 2500 kronor per meter och installationen av denna är ganska enkel. En vanlig skorsten kostar hos Vedkraft 1400 kronor per meter men tar i gengäld betydligt längre tid att installera. Har man riktig osis kan det ta en vecka för en snickare att installera en vanlig skorsten.
Olika spisar kan väga olika mycket. Om spisen ifråga skulle väga mer än 300 kilo så måste underlaget förstärkas. De finska täljstensspisarna tillhör tungviktarna på marknaden och kan väga upp emot 3-4 ton. De kakelugnar som Vedkraft säljer väger i genomsnitt 600-1000 kilo.
Täljstenskaminerna väger mellan 300 och 1600 kilo. Under 300 kilo ligger braskaminerna, kaminerna och de lätta murspisarna.
