Värmekällor Tips på energibesparingar Värmepumpar bergvärme solvärmepump solceller och isolering

Ett enkelt och säkert system för grundläggning är platta på mark, speciellt med tanke på att krypgrunderna får utstå fuktproblem och mögel. Mycket av grundläggningen kan du själv fixa utan krav på några djupare kunskaper i ämnet tack vare någon form av kantelement på slät makadambotten som gör det hela enkelt.
Många tror att grundläggning i hus utan källare är svårt, men sanningen är den att grundläggning i sådana konstruktioner inte behöver bara så komplicerat. Enklast är att mura upp en grund, en så kallad krypgrund. Dock kan det vara svårt att undvika mögel- och fuktskador i en krypgrund. Varma krypgrunder, alltså i konstruktioner där utrymmet mellan mark och golv helt eller delvis är uppvärmt, som kan fungera utan att löpa större risk att utsättas för mögel eller fukt. I sådana här konstruktioner ställs det krav på att uppvärmd luft kan passera genom hela grunden och att bjälklaget inte är tätt isolerat.

Att anlägga platta på mark är mycket enkelt och det mesta av förarbetet kan man utföra själv utan krav på djupare kunskap i ämnet. Dock krävs det att en lastbil kommer och levererar betongen, men fram till det momentet kan du utföra i stort sett allt själv. Denna konstruktion är inte bara enkel, den möjliggör även att baka in ett golvvärmesystem.

Viktigt att tänka på vid grundläggning är att alltid låta en konstruktör avgöra hur mycket man ska schakta bort innan det är dags att jämna ut med makadam. När man fått en jämn makadambotten är det dags att ställa ut någon form av element som ska vara isolerande och fungera som gjutform.
Vilket grundelement?
En konstruktör kan hjälpa till att räkna ut vilka laster som kommer landa på grunden. Vilket grundelement som behövs varierar nämligen beroende på det specifika husets väggtyp.

Olika väggtyper
I fall då det rör sig om ett hus med vanlig träregelvägg och tegeltak kan de flesta tillverkare hjälpa till att avgöra vilket element som är lämpligt. I de allra flesta fall passar cellplast-element mycket bra, även till tegelväggar.
Vid stenhus är det i huvudsak den så kallade Alba-balken som används. Den är bastant och tål högre belastning än andra samt att den är färdig att putsa på. Dock har den sämre u-värde än exempelvis cellplastelemenen. En annan nackdel med Alba-balken är att den är något dyrare i inköp, frakt och bearbetning än cellplastelementen. På grund av att den är bastantare är den även tyngre och gör den svårare att hantera, samt att det i de flesta fall krävs en kran för att få balken på plats.

Cellplastelement kommer i flera olika sorter och former. Den vanligaste och enklaste är det så kallade L-elementet. De olika cellplastelementen har dessutom olika varianter av ytskikt, alltså det som senare bildar husets sockel, såsom puts, betong eller fibercement-skivor. I de allra flesta fall kan man även beställa olika höjder och hörnelement. Så kallade L-element med färdiga hörn gör det enkelt och medför att man endast behöver glesforma, alternativt motfylla till viss del. Olika cellplastelement är lätthanterliga och kräver oftast inga hjälpmedel eller kranar. Beroende på ytskikt kan man bearbeta dem med vanliga verktyg.

Uppbyggnad av kantbalk och isolering under plattan vid L-element är enkelt. Lägg cellplastskivorna omlott i utrymmet under det som senare ska bli till golv. En professor vid Chalmers menar att det inte är någon idé att snåla i sådana här fall.
– Minst 250-300 mm isolering ska det vara under plattan, gärna mer. Isoleringen är ett relativt billigt sätt att minska husets energiåtgång. Plattan är en stor del av husets yta och påverkar alltså hela husets u-värde. Den enda risken med en alltför välisolerad platta är tjälbildning. Men det gäller bara i norra Sverige och kan avhjälpas genom att isolera marken utanför kantelementen, säger han.
En viktig punkt är kantisoleringen som är av stor betydelse. I exempelvis ett litet hus utgör den en relativt stor del av ytan och vid installation av golvvärme är det sista man vill att värme smiter ut genom kantbalken. Energiförbrukningen blir större samt att komforten vid ytterväggen blir mycket sämre vid sådant värmeläckage.
En annan typ av cellplastelement är så kallad U-min Grund, såsom namnet antyder är den u-formad och kantisoleringen hamnar längre in i plattan och lämnar därmed en oisolerad kantbalk som sedan väggregeln läggs på. Den yttre delen av cellplasten fungerar som form och avlägsnas så fort gjutningen är klar. Detta kräver större arbetsinsats men gör att energiförbrukningen minskas då den reducerar värmeförlust och samtidigt ger en snygg betongsockel. En form av armering sticks in genom den inre cellplastdelen för att förbinda kantbalken till plattan. Efter gjutning ska den yttre delen av cellplasten rivas, den kläs med släppduk så att den lättare ska kunna lossna från betongen. Bra information är att U-Min Grund kostar ungefär lika mycket som andra cellplastelement, enligt tillverkare och återförsäljare.
Det är en mängd faktorer som spelar in i valet av grundläggning. Typ av vägg, belastning och system för uppvärmning avgör vilket element som passar din grundläggning. Viktig vetskap för den som är i färd med grundläggning är att det även finns cellplastelement som är speciellt avsedda för så kallade passivhus, alltså hus där väggarna är tjockare.