Information om bergvärme, jordvärme, sjövärmepump, luft vatten värmepump
Det svenska urberget börjar snart likna en schweizerost med alla hål som folk borrar för att komma åt den begärliga bergvärmen. Dagens elmarknad är synnerligen osäker och försäljningen av bergvärmepumpar har därför ökat lavinartat. Ett effektivt sätt att sänka sina energikostnader är därför att satsa fullt ut på bergvärme. Men se till att vara noggrann med installationen för att investeringen ska bli riktigt lönsam.
En värmepump har den positiva egenskapen att den hämtar gratisvärme från en mängd olika värmekällor såsom berg eller luft. Ett stort plus med att utvinna bergvärme är att det ger en en jämn temperatur året runt. En luft/vatten värmepump jobbar å andra sidan med den kallaste uteluften när värmen är som mest nödvändig inomhus.
Ett annat alternativ till detta är sjövärmepump och jordvärmepump, som i och för sig kräver en lättgrävd tomt eller att man som tomtägare har tillgång till eget sjövatten.
– Marken har stor betydelse, säger Håkan Pettersson som är VVS-konsult. I Skåne är det vanligt med jordvärme medan man i Mellansverige främst borrar efter bergvärme. Jordvärme har problemet att det krävs en stor tomt, helst på cirka 1000 kvadratmeter, och så generöst bygger man ju i regel inte längre.
För att kunna använda t.ex. luft vatten värmepump eller ansluta en bergvärmepump som är de vanligaste värmepumparna bör huset ifråga ha ett vattenburet radiatorsystem eller golvvärme. När det gäller hushåll med direktverkande el är det inte ekonomiskt försvarbart att byta. Installationskostnaderna för ett vattenburet system i en normalstor villa kan dra iväg till en bra bit över 100 000 kronor. Därefter tillkommer kostnaden för att installera bergvärme systemet som betingar en kostnad på i runda slängar 120 000-130 000 kronor. Vi snackar alltså om en initial kostnad på cirka en kvarts miljon kronor för att byta från direktverkande el till luft vatten värmepump eller bergvärme.
Det är husets eget energibehov som bestämmer dimensionen på luft vatten värmepumpen eller din bergvärmepump. Det allra vanligaste bland svenska husägare med luft vatten värmepumpen eller bergvärme är en värmepump som ger 50-70 procent av husets totala effektbehov. Värmepumpen ger under sådana förhållanden cirka 90 procent av energibehovet under hela året. En luft vatten värmepump / bergvärme behöver dock kompletteras med en annan värmekälla under årets kallaste vinterdagar. Det kan handla om en elpatron eller oljepanna eller något annat.
Viktigt är att borrhålet är tillräckligt djupt för att din bergvärmepump ska kunna ge så mycket värme som möjligt, det vanliga borrdjupet är 130-140 meter. Borrar man två hål och kopplar samman dem blir effekten den dubbla. Är det långt ner till berget gjuter man fast ett isolerande foderrör i berget så att marken ner till berget inte fryser.
Det är viktigt att bergvärmesystemet är justerat på rätt sätt så att temperaturen inte blir alltför hög när systemet väl är på plats. Ibland måste fler radiatorer installeras eller bytas till en större storlek för att kunna kompensera att värmepumpens temperaturnivåer är så olika jämfört med en el- eller oljepanna.
- En värmepump är ett så kallat lågtemperatursystem som ger en maximaltemperatur på cirka 50 grader i radiatorn om vi räknar med en rumstemperatur på 20 grader. Våra gamla el- och oljepannor är högtemperatursystem som ger cirka 70 grader, säger Håkan. Om man tänker på att de flesta villor före 1975 har radiatorer som är anpassade efter höga temperaturer förstår man att de kan behöva kompletteras. Särskilt också eftersom de här villorna inte är så väl isolerade. Golvvärme och bergvärme funkar däremot mycket bra ihop. Hela golvet är ju en radiator och arbetar med temperaturer på 30 grader, det lämpar sig utmärkt för lågtemperatursystem.
Det krävs att reglerförloppen är långsamma för att en bergvärmepump ska kunna bli lönsam på riktigt. Om systemet vid enstaka behov är inställt på snabba temperaturhöjningar så måste det relativt ofta ta hjälp av kompletterande värmesystem, vilket i långa loppet kommer att kosta ganska mycket.
– Det är förstås olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står inställningen däremot på noll går den kompletterande värmen in alldeles för snabbt. Förutom att det går åt mer el sliter det också på kompressorn. Man talar ofta om lång livslängd på bergvärmesystem, men om kompressorn slår av och på ideligen slits den naturligtvis fortare.
Håkans råd till alla som funderar på att installera en värmepump är att se över hela värmesystemet och inte bara ersätta den gamla värmekällan.
– Det finns många försäljare i branschen men en seriös firma ska kunna erbjuda en helhet. När de har sett över villans värmesystem inklusive radiatorer och energibehov och presenterat sin kalkyl ska de helst också kunna ge en energigaranti. Ta in anbud från flera leverantörer och ifrågasätt och jämför vad som ingår. I dag är det egentligen inte så stor skillnad på fabrikaten, det är kunskapen hos leverantörerna som skiljer sig åt.
Förekomsten av legionellabakterier i tappvattnet brukar ofta vara ett stort problem i samband med lågtemperatursystem. Värmepumpen är med sin temperaturbegränsning på 50 grader inte kapabel att döda bakterierna tillräckligt snabbt. Den optimala temperaturen är 70 grader men för att nå dit behövs det tillsatsvärme i form av till exempel en elpatron som eftervärmer tappvattnet.
– Det här är inget problem bara man är medveten om det, avslutar Håkan. Särskilt viktigt är det att tänka på det här när man är bortrest en längre tid, på sommaren till exempel.
