Kostnad för golvvärme
Frågetecknen kan ibland hopa sig för var och en som någon gång har funderat på det här med golvvärme. Här kan du få hjälp på traven att räta ut dessa frågetecken genom den kunskap och kompetens som finns hos några verkliga proffs på området.
Det var i mitten av 80-talet som golvvärmen slog igenom på allvar. Golvvärme är absolut ingen ny uppfinning utan fanns de facto redan på romartiden. Numera finns det i princip två metoder som man jobbar med; antingen gjuter man in värmeslingorna i en grundplatta eller så lägger man dem ovanpå. Men det kan ibland vara riktigt svårt att avgöra vilken metod som fungerar bäst.
Om man väljer golvvärme så börjar man oftast med att gjuta in värmeslingorna i betongen när man bygger nytt. Isoleringen bör som vanligt vara 200-300 millimeter tjock under betongen.
Ett annat sätt är att lägga värmeslingorna ovanpå betongplattan. Detta är inget nytt, ibland kallas konstruktionen för flytande golvvärme och används huvudsakligen i flerbostadshus med bjälklag av betong samt i andra hus där man önskar ha golvvärme.
Flytande golvvärme handlar om att man lägger en spårad cellplastskiva på betongplattan. Värmerören läggs därefter i spåren. Beroende på hur väl isolerat underlaget är använder man sig av skivor med olika tjocklekar. En aluminiumplåt fungerar som värmefördelare mellan golv och golvvärmerör.
Parkett och laminat är båda varsitt exempel på typiska övergolv som cellplasten klarar av. Detta på grund av att cellplasten har mycket hög tryckfasthet. Om man istället vill ha en plastmatta eller använda sig av klinkerplattor bör man lägga spånskivor alternativt gipsskivor mellan övergolvet och cellplatsen. Om det är ett trägolv man siktar på bör inte golvtemperaturen vara högre än 27 grader.
Det hör till ovanligheterna med golvvärme på övervåningen i en villa även om det finns enstaka undantag, främst i badrum. Vill man ha golvvärme i husets övriga rum så använder man sig av speciella kassetter som fungerar på samma sätt som de spårade cellplastskivor man lägger mellan bjälklaget.
Det finns många fördelar med spårade cellplastskivor och därför är det väldigt populärt att använda dem vid nyproduktion av småhus.
- Det är alltid bra att få upp värmen så högt i konstruktionen som möjligt, säger en teknisk handläggare på SP. Är grunden välisolerad blir värmeförlusterna mindre. Men den här konstruktionen har också praktiska fördelar, inte minst om systemet börjar läcka. Det är ju bra om man slipper bila upp hela golvet för att reparera skadan.
Det är alltid betydligt dyrare att lägga golvvärmen ovanpå plattan istället för att gjuta in den. Det tar nämligen längre tid att göra jobbet och det krävs dessutom betydligt mer material. Mellan tummen och pekfingret snackar vi om en prisskillnad på 500-600 kronor per kvadratmeter inklusive arbetskostnaden. Materialet till ett flytande golv kostar extra, du får vara beredd på att hosta upp ytterligare 350 kronor per kvadrat. Du får också vara beredd på att kavla upp ärmarna, spotta i händerna och lägga ner mer arbete på projektet. Det finns därför inte alltför många som använder sig av denna metod.
- När man gjuter in golvvärmen i plattan på traditionellt vis gör man så att säga allt i samma veva, säger Anders Lundgren, produktutvecklare på ett av Sveriges ledande golvvärmeföretag. Det är ett rationellt arbetsförfarande, det kräver lite material och blir därmed billigare. En annan fördel är att man kan använda golvvärmen redan i byggskedet för att torka ut byggfukten.
Systemet blir trögt om golvvärmen ligger en bit ner i konstruktionen. Det kan därför vara svårt att styra upp systemet vid snabba temperaturväxlingar. Den stora vinningen med detta blir att värmen lagras i plattan, till exempel vid strömavbrott eller om själva värmekällan skulle lägga av helt plötsligt.
Allting speedas upp betydligt med värmegolv i spårade skivor ovanpå plattan. Ett stort plus är om man kan få upp värmen högre i konstruktionen, i fothöjd. Systemet blir dock mer känsligt vid tillskott av extra värmekällor till exempel en braskamin eller värmande sol genom fönstret.
- Om jag byggde nytt i dag skulle jag ändå gjuta in slingorna, säger Anders Lundgren. Rätt inlagda och rätt justerade är båda systemen bra, men det är tyvärr oftast här det brister. Om man inte tänker på att olika rum har olika effektbehov, till exempel beroende på planlösning, golvbeläggning, fönsterstorlek och ventilation, kan man få ett mindre bra fungerade system. I ett rum med ett högt effektbehov, till exempel där det finns stora fönsterpartier, bör man lägga slingorna med ett tätare cc-mått, 150 millimeter mot normalt 300 millimeter. Effekten av att lägga rören med olika cc-mått blir att man får ett bättre fungerande system med lägre vattentemperatur eftersom de mest krävande rummen får störst andel täta cc-mått.
Det är extra viktigt att kunna justera sitt värmesystem för att få en temperatur som är jämn och behaglig samt nå fram till en någorlunda låg energiförbrukning. Anders pekar på att det finns en rad stora brister i detta
- Prata med leverantörer, sök information på nätet och läs på, det tjänar man på i längden. Och glöm inte bort att systemet också måste passa ihop med värmekällan. Det är klart att det är roligare att välja tapeter och köksinredning, men jag tycker att man ska lägga ner några timmar på att lära sig hela sitt värmesystem. Som husägare är man ju ensam ansvarig för sitt hus.
Albert Håkansson på SP är allmänt sett inte direkt imponerad av golvvärme, alldeles oavsett om den ligger ovanpå eller i plattan. Han gör en diversering mellan golvvärme som komfortvärme och som primär värmekälla. Han skiljer också på golvvärme i nyproduktion och i ett redan befintligt hus.
– Jag är mycket kritisk till att använda golvvärme som primär värmekälla i ett redan befintligt hus, säger han. Man får räkna med stora energiförluster eftersom grundplattan förmodligen inte är tillräckligt isolerad. Dessutom riskerar man att fukten i marken omfördelas till angränsande rum. Jag har sett många exempel på golv som rest sig på grund av att fukt har trängt upp på grund av just omfördelning.
Enligt Albert bör man vara ytterst försiktig även i ett nyproducerat hus med de allra bästa förhållanden med en grundplatta som är ordentligt isolerad.
- Golvvärme har ju rykte om sig att ha bra komfort. Men hur fungerar det i ett vardagsrum med stora fönster och ett parkettgolv, alltså så som nyproduktion ofta ser ut i dag? Trä är ett trögt material och det krävs mycket energi för att få upp den komfortvärme man vill ha i golvet. Dessutom förhindrar inte golvvärmen kallraset från fönstren, inte ens med ett välisolerat glas. Med golvvärmen får du ut cirka 50-60 watt per kvadratmeter. En radiator ger 500-800 watt på samma yta och stoppar kallraset. Och jag är tveksam till att det motverkas genom att lägga slingorna tätare.
Det är mycket som ska samverka för att golvvärme ska kunna fungera i ett hus, sett till såväl komfort som energi. Det handlar om allt från exempelvis planlösning till materialval och husets geografiska läge. Här följer några bra råd och smarta tips som kan vara bra att tänka på.
Albert Håkanssons råd:
- Undvik golvvärme som primär värmekälla i ett befintligt hus som saknar isolerad grund.
- Begränsa värmeförlusterna nedåt i grunden genom bra isolering, minst 200-300 millimeter under plattan. I vissa fall krävs det att isoleringen går utanför huset.
- Se till att olika delar av huset har separata system som kan regleras beroende på effektbehovet.
- Klinker är att föredra som golvbeläggning, det släpper igenom värmen snabbare än trä, som dessutom torkar och spricker. Vill man ha trägolv kan man välja ett klickbart parkettgolv som klarar värmen utan att spricka.
- Undvik golvvärme på övervåningen. Allt för mycket energi går nedåt och blir onödig takvärme.
Anders Lundgrens råd:
- Begränsa värmeförlusterna nedåt i grunden genom bra isolering, minst 200-300 millimeter under plattan. Är isoleringen bra hindrar man också fukten att tränga upp i plattan på sommaren när systemet är avstängt.
- Se över de olika rummens effektbehov så att inte ett rum står och förser hela huset med värme. Det kan till exempel justeras med olika mellanrum mellan värmerören.
- Justera systemet ordentligt så att det passar dina krav och husets förutsättningar.
- Ett värmegolv på övervåningen måste ha bra isolering och passa ihop temperaturmässigt med systemet på bottenvåningen.
